Neapels musikkonservatorier

Om den här ljudguiden

Den här guiden till musikkonservatorierna i Neapel följer föräldralösa pojkar som från 1580-talet fick lära sig sång och instrument, i en tid då staden gav övergivna barn ett musikaliskt yrke i stället för att bara härbärgera dem, och spårar hur fyra sådana hus vid 1807 gick samman till ett enda kungligt kollegium. Den tar upp det kungliga dekret som krävde att varje opera som spelades i Neapel skulle deponera sin partitur i konservatoriets bibliotek, vilket fyllde hyllorna med verk från Alessandro Scarlatti till Rossini, Bellini och Verdi. En staty av Beethoven, som aldrig gick på skolan, vakar över klostergångens rader av palmer. Gå in för att se glasmontrarna som kantar korridorerna bakom den.