Zagreb

Från torget är det en kort stigning upp till Kaptol, den gamla kyrkliga staden. Dess mittpunkt är Zagrebs katedral, stadens högsta byggnad, vars nygotiska tvillingspiror restes efter att en jordbävning 1880 förstört mycket av den medeltida byggnaden. Strax nedanför har de röda parasollerna på Dolac-marknaden gett den smeknamnet "Zagrebs mage": en marknad i flera plan där bönder från hela Kroatien säljer grönsaker, ost och honung, med en blomsteravdelning i kanten. Officiellt är den öppen till mitt på eftermiddagen, men de flesta stånden är slutsålda vid lunchtid, så kom tidigt.

Den andra kullen är själva övre staden – Gradec, den befästa borgarstaden. Gå in genom Stenporten, den enda bevarade medeltida porten, där ett Mariakapell lockar folk som stannar för att tända ett ljus. Några gator bort ligger Sankt Markuskyrkan, omedelbart igenkännlig på sitt färgglada tegeltak med Kroatiens, Dalmatiens och Slavoniens vapen på ena sidan och Zagrebs på den andra; den vetter mot torget där Kroatiens parlament och regering håller till. I den södra kanten står Lotrščak-tornet, fullbordat 1266 för att vakta stadsporten. Namnet kommer från latinets "tjuvklocka", som från 1646 ringdes för att signalera att portarna stängdes. I dag avfyras Grič-kanonen från fönstret på fjärde våningen varje dag klockan tolv, en ritual som hållits sedan nyårsdagen 1877 – ställ klockan efter den. Bredvid tornet pendlar bergbanan Uspinjača, en av världens kortaste, mellan de två städerna, och den trädkantade Strossmayer-promenaden löper längs den gamla södra muren med den bästa utsikten över nedre stadens tak. I närheten förvandlar Museet för brustna relationer donerade vardagsföremål till överraskande gripande berättelser om kärlek och förlust. Stanna till kvällen: övre staden lyses fortfarande upp av gaslyktor.

Mellan de två kullarna rann bäcken Medveščak, där garvare och mjölnare en gång arbetade. Bäcken är borta och Tkalčićeva-gatan följer nu dess lopp som Zagrebs stora kafégata, med låga verkstadshus omvandlade till barer, konditorier och butiker. Den lilla brogatan som korsar den, Krvavi Most – "Blodiga bron" – påminner om slagsmålen mellan Kaptol och Gradec som gav platsen dess namn.

Nedanför kullarna anlades nedre staden under decennierna efter 1880, då Zagreb antog det rutnät av boulevarder och torg som staden har i dag. Dess ryggrad är en kedja av parker som börjar med Zrinjevac-parken, med platanträd, fontäner, en musikpaviljong i smidesjärn och en gammal väderstation, och fortsätter söderut förbi den gula Konstpaviljongen i Zagreb till järnvägsstationen. I väster tronar Kroatiska nationalteatern på sitt eget torg i habsburgskt gult, och Mimara-museet i närheten rymmer en av regionens största privata konstsamlingar. Det här är Zagreb när det är som mest wienskt – idel ståtliga fasader, gallerier och kaféhustempo.

Tre platser utanför centrum är värda spårvagnsresan. Mirogoj-kyrkogården, ritad av Hermann Bollé, räknas till Europas vackraste begravningsplatser för sina murgrönetäckta arkader, kupoler och fint skulpterade gravar. Maksimir-parken, öppnad 1794, är den äldsta offentliga parken i Sydösteuropa, ett landskap i engelsk stil med sjöar, ängar och paviljonger från 1800-talet. Och bakom hela staden reser sig Medvednica naturpark, vars topp Sljeme ger Zagrebborna deras helgvandringar och vinterskidåkning, med den medeltida fästningen Medvedgrad på sluttningarna.

Zagrebs centrum är platt förutom övre staden, och nästan allt i den här guiden ligger inom en halvtimmes promenad från Ban Jelačić-torget. Blå spårvagnar täcker nedre staden och når Mirogoj, Maksimir och Jarun-sjön; bergbanan besparar dig stigningen till Gradec. December för adventsmarknaden till Zrinjevac, och på sommaren töms staden mot kusten – vilket är precis när dess kaféer och uteserveringar är som mest avslappnade.